Mojkan

Igår kväll tänkte jag och Peppe gå ner och simma en sväng, med precis när vi skulle gå så ringde en kinesisk kollega, vid namn Li Ming och frågade om vi vill följa med på middag. Så det var klart att vi valde middag istället för simmning. Vi träffade upp Peters kollega och hans chef Fan Fei, som var väldigt trevliga, sedan bar det iväg till en kinesisk restaurang.

För att förstå vilka dessa personer är så måste jag klarlägga lite om Peppes jobb: Peter är konsult för det kineska telekomföretaget , Huawei, han är i sin tur utskickad och jobbar åt den ecuadorianska mobiloperatören Porta. För en svensk så är det lättare att tänka att jobba som konsult för Ericsson på Telia.

På restaurangen mötte vi upp en hel hög av Peppes kollegor, det var en salig blandning av kineser och ecuadorianer. Det visade sig att middagen ägde rum pga att Peters chefs chef skulle åka till Kina på semester. Kineserna satt på ena sida och ecuadorianerna på den andra, strategiskt så hade de placerat Peppe och mig i mitten. I Kina så fungerar det så att man sitter vid ett runt bord, i mitten på bordet finns en skiva där maten läggs upp, fast på fat. Sedan snurrar man runt skivan och tar vad man vill ha.  De flesta av maträtterna var väldigt goda, dock betydligt starkare än jag trodde. Det går absolut inte jämföra med den maten man äter på en vanlig kinakrog.

En av de sämre och något av det mest äckliga jag har smakat, var marinerade och uppskärda grisöron. Det smakade satan plus att det var hur mycket brosk som helst. Men man måste ju prova, tyvärr var det bara att svälja och le:)

 Det ser inte så illa ut när man bara tittar på det...

Vi åt och konverserade, det kändes som ett ganska krystat samtal och jag och Peppe som satt där vi gjorde hörde nåt kinesiskt surr på ena sidan och på den andra något smattrande spansk samtal, men då inte kineserna pratat spanska så var engelska huvudspråket.

Jag kan väl inte säga att jag är någon pärla på engelska, på midssomar var min engelska tillbaks till skolnivå om än sämre, när jag bodde på Irland var den bra, nu när jag har hängt med amerikanerna är det faktiskt riktigt bra. Men alla gör vi misstag och säger fel någon gång emellan åt, det är ju det som är charmen med ett främmande språk.

Überchefens kineska fru agerade hela kvällen som värdinna, hon var den perfekta värdinnan. Artig, lugn och väldigt trevlig och typisk asiat, en annan skulle aldrig kunna vara så....Alla vid bordet börjader fråga om Kina, det kineska nyåret och vi kom sedan in på den kinesiska astrologin. Som de flesta vet så har Kina inte vanligt horoskop utan varje år är ett speciellt djur, det finns 12 djur som återkommer var 12:e år.

Jorge frågade vilka djuren var, kinesiskan svarade artigt " we have the tiger, the rate, the monkey bla bla and the cock". Jag tänkte hörde jag rätt, men jag tänkte det kan inte vara så men jag småskrattade inombords. Sedan frågade Tuti om man är född 1975 vilket djur är man då? Hon svarar "I think it´s the year of the cock". Nu förstod jag att jag hörde inte fel, hon sa verkligen kukens år, men hon ville säga tuppen. Som tur var så kunde jag hålla mig och ingen av ecuadorianerna förstod egentligen vad hon menade, sedan kändes det inte riktigt läge att rätta överchefens fru och förklara vad hon egentligen hade sagt...  Jag vet att jag är elakt som nämner det, men jag och Peppe har gått och pratat om "kukens år" hela dagen.

Till dig, Sandra Lindström och andra 81:or  jag vill verkligen gratulera, ni är födda i kukens år!

Ps. Till Karro och Jonas, nästa gång jag träffar kineserna ska jag fråga vad "Pax Ching Chong" betyder!